Eric Peterson — Texter

Att få en röst i samhällsdebatten med LLM:er

Tue, 05 Aug 2025 15:30:00 GMT

Det är 2025 och det är en märklig tid att vara kunskapsarbetare. I det stora perspektivet ser man investerare och världens största techbolag bränna över en biljon dollar i jakten på produktivitetsvinster med LLM:er—med ambitionen att rita om den globala ekonomin. Zoomar man in ser man samtidigt hur LLM:er ofta har svårt att omvandla sina finjusterade språkmodeller till något som faktiskt håller värde över tid, ens i det lilla.

Om den stora makroekonomiska omvälvningen uteblir eller ej återstår att se. Men de flesta kan åtminstone enas om att det finns något där; vi är, genom ett visst sociotekniskt tryck, mitt uppe i att rita kartan över var det värdet faktiskt ligger.

Jag är fortsatt skeptisk till vilken effekt AI-boomen kommer ha på min yrkesroll. Däremot har jag lyckats få ut personligt värde—framför allt genom att lättare kunna utmana maktstrukturer i mitt nya hemland. Låt mig förklara.

Asymmetrisk språkkompetens

Av välkända, strukturella skäl (som i praktiken kokar ned till att svenskar är exceptionellt bra på engelska) är det för engelskspråkiga invandrare relativt lätt att etablera sig i Sverige, men betydligt svårare att utveckla sin svenska på ett naturligt sätt—eftersom svenskar så ofta byter till engelska för att underlätta samtalet. En påtaglig asymmetri mellan produktion och förståelse av svenska är vanlig.

Även efter fem år här har jag, på grund av få tillfällen att producera svenska (både skriftligt och muntligt), fastnat på en okomplicerad men ganska grund nivå—kanske kring B1 enligt CEFR/GERS. Däremot konsumerar jag mycket svenskspråkig media, vilket över tid gett mig betydligt bättre läs- och hörförståelse (snarare C1-nivå).

Och den mediekonsumtionen är nedslående: som i många europeiska länder präglas debatten i Sverige av stark migrationskritik och tilltagande xenofobi. Den mindre center-högra regeringskoalitionen är helt beroende av ett större, invandringskritiskt högerparti, vilket inte sällan sätter den i ironisk konflikt med näringslivets intressen. Samtidigt drivs lagstiftning igenom som direkt påverkar mig, mina kollegor och—tror jag—ekonomin i stort.

Mitt B1-mässiga svenska skrivande hindrar mig från att delta effektivt i den här debatten. LLM:er låter mig däremot omsätta min C1-förståelse till C1-skrivande. Vem kunde ana att en teknik vars grundforskning i decennier drevs av och mättes på översättning skulle bli… riktigt bra på översättning?

Genom att först skriva på mitt modersmål och sedan översätta iterativt med en LLM har jag nått målgrupper jag aldrig trodde var möjliga: från debattartiklar i en av de tre stora rikstäckande dagstidningarna till ett formellt svar till regeringen.

LLM:er och översättning i praktiken

Om du känner igen dig kommer här några erfarenheter om hur man kan använda LLM:er för översättning i samhällsengagemang (och i allmänhet).

Välj rätt modell för uppgiften

AI-bolag släpper just nu nya grundmodeller i rasande takt—ofta flera varianter som sägs vara specialiserade för olika typer av uppgifter. Se till att använda en modell som faktiskt håller måttet; testa flera. I min erfarenhet är kvalitetsskillnaderna tydliga och märks direkt.

Kontext är kung—och det är du som måste stå för den

Många moderna modeller kan göra webbsökningar innan de svarar. Resultatet blir ändå bättre om du gör förarbetet och matar modellen med kontext: allt från dokumentstruktur, format och längd till målgrupp och deras drivkrafter, samt dina egna mål, syfte och tonläge. Varje detalj, även sådant som redan “finns” i källtextens upplägg, hjälper modellen mot ett mer träffsäkert resultat.

I mer formella sammanhang, eller när specifika termer ska användas, är en kort ordlista också värdefull (t.ex. hur “instämma” respektive “avstyrka” ska återges, eller hur begrepp i myndighetstexter ska speglas—exempelvis skillnaden mellan vardagliga och juridiska termer för “hemvisttid” etc).

Styr bort från raka översättningar

Om det beror på släktskapet mellan engelska och svenska, eller på träningsdatan, vet jag inte. Men trots tydliga instruktioner om att prioritera idiomatiska uttryck och naturlig svenska får man ofta en första version där formuleringar mappas nästan 1:1 mot originalet—styltigt och onödigt engelskklingande.

Här måste du luta dig mot din känsla för målspråket: identifiera det som skaver och styra modellen mot mer naturliga konstruktioner.

Felöversättningar händer—ofta

Grammatiska fel är ovanliga. Däremot går mycket tid i början åt till att hitta översättningar som låter rimliga men i sak blir fel.

Jobba i faser: läs först noggrant igenom texten och rätta rena felöversättningar; fokusera sedan på tydlighet och flyt. Du agerar översättningsredaktör—med styrkan att du själv skrivit originalet, men med begränsningen att din svenska inte är helt trygg.

Bunta feedback—tillämpa ändringar manuellt

Innan du itererar vidare kopierar du första översättningen till ett separat dokument där du gör ändringar för hand (gärna med spårning så att du kan backa). Kvaliteten tenderar att sjunka ju längre en chatt pågår, så håll dig själv i loopen och i kontroll över slutprodukten.

När du ger modellen feedback: samla ihop den. Numrera dina frågor och punkter. Beroende på verktyg kan modellen gå in i ett “redigeringsläge” eller svara punkt för punkt. Utvärdera varje förslag och för in det manuellt i din arbetskopia.

Lägg in en utvärderingsrunda

När du samlat ihop dina ändringar och känner dig nöjd, mata in översättningen i en ny session och be modellen utvärdera texten på egna meriter utifrån dina mål: kommer den sannolikt tas emot väl av målgruppen, har den rätt ton, och om inte—vilka justeringar behövs?

Är texten extra viktig eller känslig bör en pålitlig modersmålstalare (gärna en redaktör) läsa den.

Inga genvägar

LLM:er är inte magi. Resultatet blir aldrig bättre än det underlag, den kontext och den styrning de får. Jag tvivlar på att jag hade lyckats utan grundlig idéskiss och redigering på mitt modersmål. En ganska hög nivå av svensk läsförståelse var också avgörande (LLM:er ersätter inte språkinlärning).

Trots det är nyttan tydlig: jag kunde få in min röst och mina idéer i det offentliga samtalet. Förhoppningen är att fler i liknande situationer gör detsamma—och låter sin röst höras.

Remissvar över betänkandet SOU 2025:1 om skärpta krav för svenskt medborgarskap

Tue, 01 Apr 2025 07:00:00 GMT

Detta är en kopia av mitt formella svar på regeringens remiss om skärpta krav för att få svenskt medborgarskap. Jag skrev texten omkring den 24 mars och bad därefter utlandsfödda inom den svenska tech-sektorn, liksom deras svenska allierade, att skriva under. Svaren skickades sedan in till regeringen veckan därpå.

Bild av Håkan Dahlström

Sammanfattning

Vi, de undertecknade 379 arbetskraftsinvandrare verksamma inom techbranschen, avstyrker de skärpta krav som föreslås i denna utredning. Om dessa krav införs kommer de att få en omedelbar och negativ inverkan på Sveriges förmåga att attrahera och behålla högkvalificerad arbetskraft, en kategori där det redan råder påtaglig kompetensbrist. Vi avstyrker särskilt förslagen om förlängd hemvisttid, utökade kunskapskrav samt införandet av ett självförsörjningskrav.

Om förslaget trots detta antas tillstyrker vi att övergångsbestämmelser införs för medborgarskapsansökningar som inkommit innan lagens ikraftträdande. Vi föreslår dock en alternativ utformning av dessa övergångsregler.

Hemvisttidens längd för förvärv av svenskt medborgarskap genom naturalisation (avsnitt 7.4.3)

Att vara arbetskraftsinvandrare innebär, oavsett land, en tillvaro präglad av ovisshet. Att slå rot i ett nytt land där ens rätt att arbeta och bo är beroende av faktorer utanför ens egen kontroll – som exempelvis företagsomstruktureringar, konjunktursvängningar eller ändringar i lagstiftningen – medför betydande ekonomiska och personliga risker. Medborgarskapet är det enda sättet att ovillkorligen säkra rätten att arbeta och bo i landet och därigenom eliminera dessa risker.

Sveriges nuvarande krav på hemvisttid för medborgarskap (fem år i normalfallet) är bland de lägsta i världen och därmed en ovärderlig konkurrensfördel vid rekrytering av högkvalificerad utländsk arbetskraft. Om förutsättningarna i övrigt är likvärdiga mellan olika länder kan en snabbare väg till medborgarskap och ökad stabilitet vara avgörande för var en individ väljer att bosätta sig.

Den föreslagna förlängningen till 8 års hemvisttid, vilket medför att Sverige hamnar i nivå med flera jämförbara länder, skulle helt utplåna denna fördel och negativt påverka Sveriges attraktivitet på den globala arbetsmarknaden - och en ytterligare förlängning utöver åtta år (vilket närmar sig en fjärdedel av ett yrkesliv) skulle vara förödande.

Mot bakgrund av detta avstyrker vi förslaget om att förlänga det nuvarande kravet på hemvisttid för svenskt medborgarskap utöver fem år.

De olika sätten att visa kunskaper i svenska och samhällskunskap (avsnitt 9.2.2)

Att etablera sig som invandrare i ett nytt land är ofta utmanande och krävande, med allt från att sätta sig in i främmande byråkratiska system till att hantera separationen från familj och vänner samt anpassa sig till en helt ny vardag. Att dessutom koppla språk- och kunskapskrav till viktiga administrativa steg i invandrares etableringsprocess förstärker denna stress ytterligare.

Sverige skiljer sig från många andra länder genom att idag inte kräva språk- eller samhällskunskaper för permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap. Detta ger Sverige en unik konkurrensfördel när det gäller att attrahera högkvalificerad utländsk arbetskraft, särskilt eftersom många av de roller som tillsätts har engelska som yrkesspråk.

Vi flyttade till Sverige för att arbeta heltid, och att dessutom hinna med språkinlärning och andra kunskapskrav mellan arbete och familjeliv kan vara utmanande. Även om språk- och samhällskunskaper på sikt kan vara användbara för integrationen, är möjligheten att skaffa sig dessa kunskaper i egen takt och utifrån egna förutsättningar och behov en obestridlig fördel. Detta gäller särskilt då många andra länder redan har strikta språk- och kunskapskrav, något som av ovan nämnda skäl gör dem mindre attraktiva för högkvalificerad utländsk arbetskraft.

Vi rekommenderar därför att ytterligare språk- och kunskapskrav avstyrks från förslaget.

Det ska krävas att utlänningen kan försörja sig för att förvärva svenskt medborgarskap (avsnitt 10.4.2)

Att flytta till ett annat land är en av de största förändringar man kan göra i livet. När vi fattade beslutet att invandra till Sverige var det många av oss som behövde ta hänsyn till våra partners och familjers livssituation.

Partners till högkvalificerade arbetskraftsinvandrare har traditionellt haft svårt att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, särskilt om deras yrkesbakgrund ligger utanför techbranschen. Det föreslagna självförsörjningskravet motsvarande förbehållsbeloppet skulle sannolikt inte direkt påverka oss personligen, men ett högre krav skulle däremot kunna påverka våra familjer negativt.

När man jämför olika länder som potentiella destinationsländer är det viktigt att inte underskatta värdet av att samtliga familjemedlemmar kan följa en gemensam väg till medborgarskap. Att familjemedlemmar över tid skulle kunna omfattas av andra regler eller krav än vi själva skulle skapa onödig osäkerhet och minska Sveriges attraktivitet för utländsk arbetskraft.

Även om vi anser att det föreslagna försörjningsbeloppet är rimligt måste vi ändå motsätta oss införandet av ett sådant krav, särskilt om ett högre belopp skulle kunna komma att övervägas.

Övergångsbestämmelser (avsnitt 17.2)

En avgörande faktor för Sveriges framgång som samhälle är det konsekvent höga förtroendet för dess institutioner. Eftersom förslaget syftar till att förändra rättsliga villkor som i grunden låg till grund för vårt beslut att flytta till Sverige, skulle ett retroaktivt genomförande av detta avsevärt skada vår relation till staten. Vi instämmer därför i behovet av övergångsbestämmelser om förslaget skulle träda i kraft.

Som minimum bör dessa övergångsbestämmelser spegla det som föreslagits: att ansökningar som lämnats in före lagens ikraftträdande bör bedömas enligt de regler som gällde vid tidpunkten för ansökan.

Ett ännu högre förtroende skulle upprätthållas om medborgarskapsansökningar istället bedömdes enligt de regler som gällde vid inledningen av den lagliga bosättningen i Sverige.

Avslutande kommentarer

Vi tackar för möjligheten att inkomma med synpunkter. Detta remissvar undertecknas härmed av följande arbetskraftsinvandrare verksamma inom techbranschen i Sverige. I de fall där en arbetskraftsinvandrare inte önskat att deras namn offentliggörs, har underskriften istället lämnats av en svensk medborgare verksam inom tech, åtföljd av den anonyma migrantens roll och arbetsgivare.

(Namnteckningar utelämnade i denna återgivning av dokumentet)

IT-ingenjörer och samhällskontraktet

Thu, 11 Jul 2024 22:06:00 GMT

Då och då får jag frågan “varför flyttade du från USA till sverige?” I de flesta situationer svarar jag enkelt “för att hitta ett bättre liv.” Även om detta inte är ett helt osant påstående så är det i alla fall en förenkling av socialt- och värdemotiveringar som i det ögonblicket inte alla är intresserade av. Här försöker jag formulera mina bakomliggande motiven.

Av yrke är jag IT-ingenjör och just nu är det en intressant tid i min bransch. Aldrig tidigare i historien har en så stor grupp arbetare haft en så hög grad av rörlighet. Titta på de bästa ekonomierna över hela världen så kommer du att kämpa för att hitta ett land som inte listar mjukvaruteknik under sin lista över efterfrågade kompetenser gällande arbetskraftsinvandring.

Till skillnad från andra jobb med arbetskraftsbrist som läkare, sjukvårdspersonal och andra sorters ingenjörer behöver mjukvaruingenjörer inga formella kvalifikationer när de får jobb. Ingen certifiering eller licens behovs från något nationellt erkänt standardiseringsorgan. Det krävs ingen specialiserad högskoleutbildning. Faktum är att i allt högre grad behövs det inte någon examen alls. På konkurrenskraftiga arbetsmarknader och särskilt i multinationella organisationer utförs oftast mjukvarujobb på engelska vilket minskar språk som ett hinder för rörlighet.

Med tanke på att det finns en stark global efterfrågan tenderar lönerna att vara relativt höga för IT-ingenjörer. Ingenstans är detta mer sant än USA där till och med nybörjaringenjörer kan tjäna en miljon kronor per år. Mer erfarna ingenjörer kan nå tre gånger så mycket i total kompensation (ännu mer för exceptionellt erfarna ingenjörer och för de som arbetar på de största techbolag).

Enkelt uttryckt kan en engelsktalande mjukvaruingenjör med mer än några års erfarenhet välja att bekvämt arbeta och bo nästan var som helst.

Detta har för mig djupgående konsekvenser i samband med samhällskontraktet. Vad är det för nåt? Jo, det är den allmänna idén att individer ger upp vissa friheter i utbyte mot bredare sociala förmåner vilket legitimerar i processen staten och normer som styr samhället. För de flesta är samhällskontraktet något av en fars. Hur många människor skulle kunna säga att de hade valt det samhälle de lever i?

Men att få välja var man bor och arbetar betyder att bli kvar i USA i sig är ett val, ett val som antydde att jag inte bara tyckte att allt som pågick i omvärlden var okej utan att jag gärna fick oproportionerligt stor nytta av det. Även om jag inte kände att jag personligen skrev under vapenvåldsepidemin eller studentskuldkrisen eller massfängslandet eller opioidkrisen (etc.), att tjäna så mycket varje månad kändes åtminstone som att legitimera de värderingar som avlade samhällsproblemen.

Det handlar också mer än abstrakt filosofi. Man röstar med sin plånbok genom att undvika någon oetisk kycklingsmörgåskedja eller prenumerationstjänst, men som IT-ingenjör har man ordenligt större inverkan genom att rösta med sitt arbete (och skicka de skatteintäkterna som genereras någon annanstans).

…Vilket jag valde att göra. Sverige är inte ett perfekt samhälle, men när jag summerar de vektorer som representerar dess sociala värderingar så verkar mina egna värderingar passar bättre här än i mitt hemland. Jag hade ett bra liv där precis som jag har ett bra liv här. Jag letade inte efter ett bättre liv för mig själv utan ett bättre sätt för alla att leva som jag skulle kunna bidra till.

Hej då Seattle

Thu, 31 Dec 2020 14:00:00 GMT

För ni som inte vet än, några personliga nyheter: jag har flyttat till Sverige.

Med tanke på nyåret vill jag reflektera kort om hur jag hamnade här. 2020 har varit ett jobbigt år för alla. På ett sätt har jag inte påverkats allt av det som har hänt i världen: jag kommer att avsluta året precis som jag började det: genom att koda framför datorn hemifrån.

På ett annat sätt var 2020 det värsta på min ångests och mental trötthets många års ökning. Hur lite min lycka har förändrats jämfört med de otänkbara många olyckliga omkring mig blev en kognitiv dissonans som jag inte längre kunde ignorera. Jag spenderade mycket energi på att oroa mig för systemiska problem som jag inte ser lösningar på.

Jag tror att mitt ideala social kontrakt skulle vara ungefär så här: jag vill leva fritt och fokusera min energi på mitt arbete samt mina relationer och intressen. För den här friheten skulle jag gärna bidra till en stat som administrerar de program som minskar individens behov att fokusera sin energi på något annat.

I praktiken menar jag lika tillgång till vård, utbildning, barnomsorg, välfärd, och ledighet: i USA är inget garanterat och allt ojämnt fördelat.

Så befinner jag mig här som gäst i Sverige där åtminstone vid första blick verkar ett sådant sociala kontrakt fungera. Jag har gillat lära mig språket, kulturen, och om pandemin tillåter ser jag fram emot att göra det på ett lite mer praktiskt sätt.

Självklart är det inte möjligt för alla att dra upp livet och flytta halvvägs runt jorden. För dem som inte orkar och som lider av förra årets mentala dimma, så hoppas jag at ni hittar tid att reflektera över varför och hitta en bättre fördelning av energi under det kommande året.